Varför är krisberedskap aktuellt just nu?

Det beror främst på följande:

  • Det säkerhetspolitiska läget i världen är osäkert – väpnat anfall mot Sverige kan inte uteslutas.
  • Försvaret har nedrustats kraftigt under 50 års tid.
  • Vi har inga beredskapslager av viktiga förnödenheter. livsmedel eller drivmedel.
  • Det finns ingen planering eller strategi av det civila försvaret, och har heller inte funnit under lång tid.

Det säkerhetspolitiska läget i världen är osäkert – väpnat anfall kan inte uteslutas

I mer än 50 år har säkerhetsläget i världen bedömts som väldigt säkert. Men det har ändrats de senaste åren. Säkerhetsläget bedöms numera vara mycket instabilt och osäkert enligt makthavarna. Orsakerna är främst att Ryssland anses vara ett stort hot genom sin annekteringen av Krim och sin aggressiva hållning mot Ukraina.  

Kina som håller på att utvecklas till en ekonomisk stormakt anses också vara ett stort hot mot Sverige. Terrorism och ökade cyberattacker är även det en del av hotbilden.

Med andra ord så kan Sverige råka ut för väpnat anfall eller att det blir ett kris- eller krigsläge i världen som påverkar vår säkerhet. Det är av den anledningen som det beslutade om förstärkning av försvaret genom Försvarsbeslutet 2015.

Försvaret har nedrustats kraftigt under 50 års tid

1968 kom ett försvarsbeslut som innebar att försvaret skulle bantas och nedrustas.  Minskningen började i början på 1970-talet och fortsatte med full kraft i flera decennier för att få sin kulmen runt år 2000 när det beslutades om nedläggning av ett stort antal förband och regementen.

Gotland blev av med alla sina regementen, luftförsvaret i Mälardalen drogs in samt en stor del av norra Sverige blev av med sina förband och regementen.

Allt detta skedde i stor konsensus mellan både Socialdemokraterna och Alliansen.

 ”Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid”, sa en enig försvarsberedning i slutet av år 2006. 

Göran Person (S) var den som halverade försvaret –   regementen och förband över hela Sverige lades ned. Den allmänna uppfattningen var att det behövdes inget försvar därför att det var fredligt och fritt i Europa och Sverige.

Men Alliansregeringen (2006-2014) var inte heller dom försiktiga i sina nedskärningar av försvaret. Anders Borg (M) som var finansminister ville sänka anslaget till försvaret med 4 miljarder för att ge utrymme till skattesänkningar.

När sen Socialdemokraterna 2014 kom till makten minskades försvarsanslagen ytterligare.

Och på det här sättet har nedrustningen av Sveriges försvar genomförts medvetet och med full kraft! Den härskande åsikten var att det är fullständigt onödigt med ett försvar eftersom hela Europa var fredligt och säkert.

Nedrustningen av försvaret skedde kontinuerligt och systematiskt ända fram till 2015 när vi fick ett nytt försvarsbeslut som innebar att försvaret skulle börja byggas upp igen.

Den enorma kapital- och kompentensförstöring som nedrustningen av försvaret har inneburit är monumental och utan jämförelse.

Att börja bygga upp försvaret igen kommer att ta många, många år och kosta enorma mängder pengar. Under den tiden är vår försvarsförmåga begränsad. Vilka konsekvenser det i sin tur kan leda till – det får historien utvisa.

Allmänna värnplikten lades på is

2010 så beslutade Alliansen att den allmänna värnplikten som gällde för alla 18-åriga män skulle läggas på is. Man beslutade inte om att avskaffa den allmänna värnplikten, istället att den skulle läggas på is.

Mellan åren 2010 och 2017 så behövde inga unga män mönstra utan det var helt och hållet frivilligt om man ville gå in i försvaret.

Beslutet om att lägga den obligatoriska och allmänna värnplikten på is föregicks inte av någon debatt i media. Det blev ett beslut som mer eller mindre togs i tystnad utan att det stora folkflertalet ens var medvetna om det som skedde.

2017 infördes den allmänna värnplikten igen men nu gäller andra regler. Både män och kvinnor omfattas i den allmänna värnplikten men det är bara 5000 som tas ut. Jämför det med de 50 000 unga män som tidigare gjorde värnpliktstjänstgöring!

Blir man inte uttagen kan man kan också frivilligt söka till Försvarsmakten för att göra militärtjänst.

Men vi har alltså kraftigt reducerat antalet utbildade soldater i Sverige, dagens årliga 5 000 jämfört med 50 000 för bara ett par decennier sedan.

Värnkraft heter en utredning som handlar om säkerhetspolitiken och utformningen av militära försvaret mellan 2021-2025.  

I rapporten så konstaterar man att pga det säkerhetspolitiska läget; osäkerhet i omvärlden, terrorism, påverkansoperationer från olika håll, cyberattacker etc så behöver Försvarsmakten stärkas. Något som också görs nu.

Försvarsmakten säger att underlaget är ”ett betydande steg mot ett starkare försvar.”

Sverige har inga beredskapslager av viktiga förnödenheter

Förr hade vi beredskapslager med både livsmedel och drivmedel runt om i landet. På 1980-talet fanns stora silos och bergrum fyllda med drivmedel, spannmål och konserver.

Efter att vi gick med i EU 1995 började avvecklingen av beredskapslagren. Dessa beredskapslager började säljas ut, skänkas bort eller förstöras under 1990-talet.

Beredskapsverket lades ned 2002 och beredskapslagren av olja såldes ut för att staten behövde stärka sin ekonomi, få in mer pengar helt enkelt. 2002 la man också ner de sista lagerlokalerna för livsmedel.

Den allmänna uppfattningen var att vi inte behöver inte ha någon beredskap. Inte heller i EU finns några beredskapslager av livsmedel.

Idag har alltså Sverige inte någon beredskap för hur livsmedelsförsörjningen ska säkras vid en kris.  Vi har idag en egen produktion av livsmedel som ligger under 55 % av behovet. Under 1980-talet var den siffran mellan 80–100 %.

Vi har egen produktion av spannmål men produktionen av mjölk, gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent. Resten importerar vi.

Det innebär att i ett krisläge där importen av nödvändiga livsmedel till Sverige stoppas, då tar det inte lång tid innan det råder brist på mat.

De större livsmedelskedjorna har inte heller något större lager utan de räcker i ca 3–5 dagar.  Detta under förutsättning att transporterna fungerar ut till butikerna.

Annars lär maten ligga kvar i livsmedelskedjornas centrallager eller i hamnarna. Mycket av importen av mat sker via sjöfarten.

Den maten som finns i livsmedelsbutikerna räcker ett par dagar. Vi har alla sett bilder från butikslokaler med tomma hyllor från olika ställen i världen där det inträffat någon katastrof. Det brukar gå på ett par dagar efter en katastrof så är butikerna helt tomma.

Någon ansvarig myndighet för landets livsmedelsförsörjning finns inte. Det finns inga riktlinjer eller målsättningar om beredskapen kring livsmedelsförsörjningen.

Man har inte satt upp några mål om hur mycket livsmedel som behövs. Man vet inte heller hur stort behovet är av olika typer av livsmedel. Här famlar våra ansvariga i blindo.

Om vi inte har fungerande transporter i landet, alltså lastbilar och långtradare som transporterar ut maten i vårt avlånga land så blir det absolut tomt i butikerna efter bara ett par dygn.

Om transporterna skulle fungera inom landet men hamnarna skulle vara stängda, dvs vi skulle inte ha någon import av mat, skulle hälften av maten vara slut efter 10–12 dagar.

Försvarsberedningen har föreslagit att vi ska ha en beredskap för att klara 3 månader av kris eller krig. Att det ska finnas livsmedel, dricksvatten, läkemedel och energi så att vi klarar oss i 3 månader.

Beredskapslagring inom viktiga områden

Totalförsvarets forskningsinsitut (FOI) publicerade i januari 2019 en rapport om beredskapslagring. Rapporten heter – Beredskapslagring -, En kunskapsöversikt om beredskapslagring som ett verktyg för ökad försörjningsberedskap i Sverige, FOI-R–4644—SE.

Det är en intressant läsning, men för att underlätta för dig som inte orkar traggla dig igenom 111 sidor byråkratisk text har jag gjort en kort sammanfattning av vad utredningen kommer fram till.

Uppdraget bestod i att undersöka frågan om hur vi i Sverige ska kunna klara tillgången på viktiga förnödenheter i händelse av kris.

Man är noga med att påpeka att beredskapslager är bara ett ”verktyg” i arsenalen för att klara förnödenheter till befolkningen. Man nämner andra ”verktyg”, där ransonering är ett, och använda sig av marknadsekonomiska principer ett tredje. Marknadsekonomiska principer är att låta tillgången styra priserna. Dvs, när det blir brist på vissa varor ökar priset, och ökar priserna så minskar efterfrågan. Enkelt, problemet löst!

De har tittat på 7 viktiga områden som verkligen är centrala för att vi ska klara oss när krisen kommer:

  • Livsmedel
  • Vatten
  • Läkemedel och sjukvårdsmaterial
  • Drivmedel
  • Transporter
  • El
  • Elektronisk kommunikation

De går igenom varje område och beskriver hur det såg ut tidigare och hur läget är nu. Sen har de även blickat ut i världen och beskriver hur några andra länder har det.

Nuläget inom respektive område är tämligen oroväckande. Vi har i princip inga beredskapslager av någonting.

Livsmedel – Finns inga beredskapslager.

Vatten – Finns en del vattenreserver i form av s k nödvattentankar på några orter i landet. Flera vattenreningsverk har inte heller reservkraft för att kunna producera vatten, min anm.  

Läkemedel och sjukvårdsmaterial – En del vacciner finns centralt men i huvudsak är det upp till vart och ett av landstingen (regionerna) att se till att man har lager på det man anser vara viktigt.

Drivmedel – Finns idag regler (EU) där vi är skyldiga att ha lager av råolja för åtminstone 3 månader. Finns hos privata aktörer. Energimyndigheten menar att det inte heller finns något behov av ytterligare lagring.

Transporter – Trafikverket har idag lagring av vissa reservdelar till järnvägen. Motsvarande för vägtrafiken finns inte, t ex för att kunna reparera broar. Trafikverket anser att det inte heller finns något ytterligare behov av lagring.

Trafikverket pekar även på vikten av bränsledepåer – se ovan vad Energimyndigheten anser om lagring av drivmedel. Två myndigheter, två skilda syner på behovet av att lagra drivmedel.

El – Det finns beredskapslager av fordon, verktyg och materiel t ex kablar, kommunikationssystem och beredskapsstolpar. Hanteras av Svenska kraftnät som är en myndighet och statligt affärsverk. Svenska kraftnät ser behov av mer lagring av viktiga komponenter och materiel.

Elektronisk kommunikation – Post- och telestyrelsen ser behov av lagerhållning. Ett stort problem är den snabba tekniska utvecklingen vilket gör det svårt att hålla lager eftersom komponenter blir snabbt omoderna och obrukbara. Tillgången på el är avgörande för att man ska kunna hålla en bra beredskap.

Utredarna påpekar ett flertal gånger på att eftersom vi i Sverige inte har något fastställt mål om till vilken grad vi ska vara självförsörjande eller ha beredskap inom de olika områdena så är man i princip handlingsförlamade. Ingen kan inte göra någonting eftersom det inte finns några beslut i frågan.

Deras slutsatser kan sammanfattas i följande mening:

Det behövs mer utredningar för att vi ska veta vad som ska göras.

I utredningen finns en bra bild som överskådligt visar på frågorna som det måste beslutas om

En vanlig slutsats är att det behövs mer utredningar för att man ska kunna fatta beslut. Det finns en allmän oförmåga till beslutsfattande på många myndigheter och politiska organ. Försiktighet och feghet verkar vara dominerande karaktärsdrag.

Rent generellt är min bild av beslutsfattande att i många fall fattar man beslut i frågor som överhuvudtaget inte har någon betydelse, bara för att man ska känna att man är kompentent till beslutsfattande.

Frågor som däremot är av vikt och värde, där avvaktar, förhalar och efterfrågar utredningar i all oändlighet utan att komma till skott.

Det civila försvaret har ingen planering eller strategi, och har heller inte funnit under lång tid

I och med nedrustningen av det militära försvaret har det också påverkat allt som rör det civila samhället och det civila försvaret. Det gör ju att vi är illa rustade i händelse av kris eller krig.

Nu har man i och för sig börjat titta på hur återuppbyggnaden kan ske även av det civila försvaret. Totalförsvarsövningen, TFÖ 2020 och den årliga Krisberedskapsveckan som infördes 2017 är exempel på det.

Men jag anser nog, efter att ha börjat ta reda på hur det ser ut, att det finns all anledning till att själv börja planera för en kris. Du kan definitivt inte räkna med att ”någon annan”, ”någon ansvarig” har en plan. Den planen får du ordna själv!

Vad är civilförsvaret ?

Civilförsvaret är ingen egen myndighet eller organisation utan är det är den verksamhet som skyddar befolkningen vid kris eller krig.

Civilförsvaret är verksamheterna som bedrivs för att skydda samhället och befolkningen i krissituationer. Här ingår t ex sjukvård, transporter, elförsörjning osv. Dvs allt som gör att samhället fungerar.

De som är ansvariga för civilförsvaret är myndigheter, kommuner, länsstyrelser, landsting, privata företag och frivilligorganisationer, t ex Röda Korset och Hemvärnet. Civilförsvaret ska hjälpa Försvarsmakten när det behövs.

Under 2020 genomförs en Totalförsvarsövning, TFÖ 2020, där både det militära försvaret och civilförsvaret ska öva tillsammans. Det är för övrigt första gången på 30 år som den här typen av övningen sker.

2017 kom utredningen Motståndskraft är som handlar om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret. Där konstaterar man att det finns för dålig planering, ingen strategi och ingen myndighet som har något övergripande samordningsansvar.

Totalförsvarsplikt gäller för alla

Alla ingår i försvaret, både du och jag! Alla människor mellan 16 och 70 år som bor i Sverige (inte bara svenska medborgare) har något som kallas totalförsvarsplikt. Det innebär att du är skyldig att hjälpa till att försvara landet.

Det betyder även att du skyldig att bära vapen och strida. Men det kan också innebära att du blir skyldig att hjälpa till på annat sätt. Alltså bistå med allt ifrån att röja vid olyckor, hjälpa till på sjukhus och köra transporter.

Är du mellan 16–18 år behöver du inte bära vapen i strid, men annars har du lika stor skyldighet att hjälpa till som alla andra.

Totalförsvarsplikten infördes 1995 och gäller alla, både kvinnor och män. Att du också är skyldig att hjälpa till tror jag kommer som en smärre chock för många. Speciellt att man är skyldig att bära vapen i strid.

Vad är försvarsberedningen?

Försvarsberedningen är ett rådgörande forum för överläggningar mellan regeringen och representanter för de övriga politiska partierna i riksdagen. Samtliga partier ingår i försvarsberedningen.

Det finns en uttalad viljeinriktning att nå så stor enighet om den så viktiga frågan om Sveriges försvar. Strävan är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas.

Försvarsberedning tar fram olika rapporter och utifrån dem så lägger regeringen sina förslag till riksdagen. Rapporterna Värnkraft och Motståndskraft är exempel på utredningar från försvarsberedningen. Med utgångspunkt i bland annat försvarsberedningens rapporter utformar regeringen sina förslag till riksdagen.

Försvarsberedningen ska också göra analyser av den internationella utvecklingen och dra slutsatser om vilka konsekvenser den utvecklingen kan innebära för Sveriges försvar.   

Försvarsberedning har öppna möten, samtal och hearingar. Det finns en uttalad vilja och ambition att beredningens arbete ska präglas av öppenhet och transparens.

Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat.

Vad innebär det här för dig?

Förändrad säkerhetspolitiskt läge, en upprustning av försvaret, översyn av beredskapslagren, Totalförsvarsövning 2020, en obefintlig strategi för civilförsvaret.

Ja, generellt så är tecknen tydliga, en kris- eller krigssituation är alltså inte omöjlig inom överskådlig tid.

NU är det dags att börja förbereda dig för det som kan komma att hända. Är man förberedd blir allt så mycket enklare.

Hur vet du om du är förberedd?

Du bör fundera och reflektera över det faktum att totalförsvarsplikten innebär att du faktiskt är skyldig att bära vapen i strid. Hur redo är du för en sån uppgift?

Svara på följande fråga:

Kan du klara dig på egen hand i minst 7 dagar om samhället krisar? Om butikerna stänger, elen slutar fungera, du kan inte tanka bilen, bussar och tunnelbana slutar gå, du blir utan värme och mat och du får ingen hjälp av samhället?

Om du svarar ja på den frågan, då är du tillräckligt förberedd och rustad. Om du svarar nej är det verkligen hög tid att börja förbereda dig.

Hur kan du förbereda och stärka dig?

Det första du kan göra är att ladda hem broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsberedskap och säkerhet (MSB)

Skaffa dig en krislåda, alltså en låda där du har det nödvändigaste i matväg, ljus, tändstickor, ficklampa, nödvändig sjukvårdsutrustning etc.

Börja fylla på allteftersom med det du kommer att behöva. Utrustning för att klara dig själv under primitivare förhållanden. Mat som du kan långtidsförvara, vattenreningsutrustning etc. Det finns mycket utrustning och information om detta på många ställen.

Skaffa information och kunskap om vad som gäller.

Reflektera över dig själv och din familjs situation. Hur ser den ut? Har ni någon back-up i form av släktingar eller vänner som kan hjälpa till?

Hur väl känner du dig själv? Vet du om dina styrkor och begränsningar?

Hur är din fysik? Har du några sjukdomar eller krämpor? Eller är du vältränad och stark? Det har också stor betydelse.

Jag kommer att senare skriva andra artiklar som kommer att handla om mänskliga reaktioner vid kriser.

Kurser i krisberedskap

Det finns många kurser för dig som är intresserad av att förbereda dig bättre. Kurser i krisberedskap ges av allt i från universiteten till folkbildningsförbunden och frivilligorganisationerna.

Här hittar du överlevnadskurser

Första hjälpen kurer anordnas också av olika kursanordnare. Sen finns det överlevnadskurser av olika slag och på olika nivåer. Utbildningsanordnarna är många och det är lätt att hitta kursutbud på nätet.

Hur reagerar du vid kris?

Vi människor reagerar olika när vi hamnar i olika krissituationer. Man kan dela in kriser i tre faser: före, under och efter.

Före krisen – handlar om hur du förhåller dig till själva tanken på att en krissituation kan uppkomma. Tillhör du dem som inte alls vill höra talas om svårigheter eller problem? Ja, då är risken att du blir helt tagen på sängen den dagen krisen kommer.

Andra personer kan känna en form av säkerhet och trygghet genom att planera och tänka på vad och hur man ska agera i händelse av kris.

Själv tillhör jag den senare gruppen. Om jag har tänkt igenom olika scenarier och har inte bara plan A, utan även plan B, C, D och E – i det läget känner jag mig varken rädd eller osäker. Jag känner trygghet och säkerhet eftersom jag i mitt huvud har gjort upp olika scenarier på tänkbara händelser och hur jag ska lösa dessa.

Men vi är alla olika, det viktiga är att du försöker ta reda på hur du reagerar. Bara att veta är ett stort steg framåt.

Under själva krisen – hur du beter dig i krissituationer? En del blir hispiga och orediga och kan bli helt irrationella, andra blir iskalla, analytiska, håller huvudet kallt och kan fatta beslut.

Mellan 10-25 % av oss kan hantera en direkt krissituation på ett lämpligt sätt; fatta beslut och börja agera. 10-15 % av oss hamnar i chock eller blir paralyserade. De flesta av oss, 65-80 % beter oss irrationellt, kan inte fatta beslut eller beter oss förvirrat.

Efter krisen – hur du hanterar att du varit med om en kris. Kan du bearbeta och släppa minnena? Eller är det något som du ältar om och om igen, utan att det får ett slut? Att inte kunna bearbeta en kris och gå vidare kan betyda ett stort lidande för en person.

Det viktiga är att du känner dig själv, att du vet hur du brukar reagera i kriser. Bästa sättet att ta reda på det är att prova olika situationer där du får uppleva både obehagliga och besvärliga saker. Efter en eller ett par sådana prövningar bör du ha rätt bra koll på hur just du reagerar i krislägen.

Förutom mina personliga kriser, som har varit av varierande dignitet 😊, har jag gått en mängd olika kvalificerade ledarutbildningar så jag vet både hur jag själv reagerar och hur andra människor kan reagera vid olika typer av kriser.

I flera av de ledarutbildningar jag har gått, har jag varit med om, och sett de mest konstiga och fascinerande mänskliga reaktioner som kan uppkomma när det händer något oväntat som tar människor ur deras vanliga komfortzone.

Att tillbringa ett par dagar och nätter i skogen i mörka och blöta november utan tält och mat kan ta kål på vilken sörlänning som helst. Skämt åsido, jag vill absolut inte ringakta några sörlänningar men det är lätt hänt att nidbilden av bortskämda och klena ”Stockholmare” befästs efter att man deltagit i övningar av den typen. I alla fall om man som jag är norrlänning och hyfsat van vid naturen.

Det behöver inte bara vara strapatsliknande övningar i naturen, lika värdefulla är situationer där ens mentala och psykologiska färdigheter sätts på prov.

De här övningarna har varit otroligt värdefulla både för mig personligen och i min roll som chef och ledare. Jag har lärt mig väldigt mycket om både mig själv och mina reaktioner och vad som faktiskt kan hända när folk ballar ur totalt.

Här kan du läsa mer om krisreaktioner

Behöver du oroa dig?

Hur farligt är det egentligen? Det är omöjligt att ge något säkert och entydigt svar på den frågan. Det beror helt och hållet på vilken person du är? Hur din situation ser ut? Har du familj? Hur ser ditt nätverk ut? Osv, osv.

Men frågar du mig den frågan, så svarar jag: Nej, jag är inte orolig men jag har å andra sidan kanske en större medvetenhet och kunskap om vad som kan hända och hur jag ska skydda mig än många andra. Jag är inte orolig, jag är ganska förberedd och känner mig trygg.

Bästa sättet att inte oroa sig är att förbereda sig och rusta för eventuella kriser. Du kan börja i det lilla och bygga upp en beredskap allt eftersom.

Väljer du att inte göra något, då kan det bli ett chockartat uppvaknande den dagen krisen kommer.

Relaterade artiklar

Vad är Krisberedskapsveckan?

Varför ska Totalförsvaret öva 2020?

Överlevnadskurser