Varför ska totalförsvaret öva 2020?

I november 2019 inleddes Totalförsvarsövning 2020 (TFÖ 2020) med den första delövningen. Det är totalförsvaret som totalt ska genomföra fyra olika övningar eller aktiviteter som de kallar det. De som ansvarar för övningen är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten. Anledningen till övningen TFÖ 2020, är:

  • Det var 30 år sedan sist  
  • Samhällsomvandling har varit stor de senaste 30 åren
  • Vi måste kunna försvara oss vid en väpnad attack

Det var 30 år sedan sist

Senaste man gjorde en sådan här övning var 1987, alltså mer än trettio år sedan. Det säger sig självt att för hålla färdigheter vid liv gäller det att träna. Det gäller självklart också försvaret. Tränar man inte så faller mycket i glömska.

Vi ska heller inte glömma att personalomsättningen blir extremt stor om man räknar på trettio år. Många personer med stor kompetens och erfarenhet har gått i pension och slutat under den här tiden.

De som anställts sedan 1987 har ju inte alls haft möjlighet att träna på ett scenario med en väpnad attack. Det finns alltså personer i både Försvarsmakten och andra myndigheter som varit anställda i över trettio år men inte övat eller tränat på vad som händer vid ett väpnat angrepp. Så självklart är det på tiden att en totalförsvarsövning görs.

Samhällsomvandling har varit stor de senaste 30 åren

Att samhället har genomgått en stor omvandling senaste trettio åren anges också som en orsak till att totalförsvaret behöver göra en sådan här övning.

Det vi med självklarhet hade i vår organisation för 30 år sedan – som transporter, sjukvård, hantering av livsmedel – har vi numera väldigt lite av själva. De resurserna finns i dag i kommuner, i andra myndigheter och i näringslivet” säger överbefälhavaren Micael Bydén.

Samhällsfunktioner som förr låg i offentlig regi sköts idag i allt större utsträckning av mer eller mindre privata företag. Posten (den statligt ägda) finns inte längre, istället har vi Post Nord som ägs av svenska och danska staten tillsammans. Telefoni och andra kommunikationstjänster tillhandahålls av olika privata aktörer. Det f d statligt ägda Telia ägs idag av en mängd olika aktieägare, varav svenska staten är största ägare med ca 38 %. Den totala kontrollen av dessa viktiga funktioner; posttransporter och telekommunikation är alltså inte längre i statens händer. Något som självklart påverkar landets säkerhet.

Posten och Telia är bara två exempel på verksamheter som tidigare ägdes och hanterades av staten, idag kontrolleras av helt andra.

Sen har vi en allt större digital verklighet att hantera. En värld som inte fanns för trettio år sedan. I princip allt hanteras idag digitalt. Kommunikation med myndigheter, inköp, besluts- och informationsvägar, finansiella frågor, pengar etc. etc. Listan kan göras lång på funktioner och service som idag inte finns som fysiska tjänster utan som enbart är digitala.

Som exempel vill jag nämna Swedbank som är en av Sveriges största banker. I Malmö har Swedbank inget kontor som hanterar kontanter. Den enda av de större bankerna som hanterar kontanter i Malmö är Handelsbanken som har ett kontor där kontanter hanteras.

Vi måste kunna försvara oss vid ett väpnat angrepp

Hotet mot Sverige har ökat de senaste åren och det finns en risk för ett väpnat angrepp mot vårt land enligt Säpo och försvaret.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) säger att hoten mot Sverige har ökat de senaste åren. Frågan blir ju då vilka dessa hot är?

Jag har läst på och kollat på olika källor och den slutsatsen man kan dra är att:

  • Ryssland anses vara ett stort hot eftersom de bl. a håller på med att sprida bilden av Sverige som ett osäkert land. Ryssland ses också som ett säkerhetshot pga annekteringen av Krim samt deras aggressiva hållning mot Ukraina.
  • Kina är också ett hot eftersom dom håller på att bli en världsledande ekonomi samt köper upp företag.
  • Den våldsbejakande islamismen är det största hotet eftersom de växer sig starka i Sverige.

SÄPO skriver också om hot i Sveriges närområde. För att få klarhet i vad som är Sveriges närområde och varför man gör bedömningen om Ryssland som ett hot skrev jag till MSB och frågade dels vad som menas med Sveriges närområde och också hur man gör den bedömningen om en hotbild av Sverige. För mig som enskild medborgare är det sistnämnda som taget ur luften. Varför skulle Ryssland hota Sverige eller Norden?

Jag fick ett utomordentligt vänligt och uttömmande svar från en avdelningschef vid myndigheten. Ett svar som jag känner mig nöjd med. Jag förstår ju att ingen myndighet vill delge några detaljer av säkerhetsskäl. I alla fall så kommer här ett kort utdrag ur mailet där avdelningschefen hänvisar till Försvarsberedningens rapporter Motståndskraft och Värnkraft.

I rapporten Värnkraft kan man läsa följande:

”Det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Rysslands fortgående aggression mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim strider mot Förenta nationernas våldsförbud och mot den europeiska säkerhetsordningen liksom mot de normer, samarbeten och institutioner som utgör fundament för europeisk säkerhet. Det ryska agerandet i Georgien 2008, i Ukraina sedan 2014 samt i Syrien sedan 2015 visar en rysk vilja att använda militära medel för att nå politiska mål, såväl inom som utanför Europa. Ett fortsatt undergrävande av den europeiska säkerhetsordningen har negativa konsekvenser för Sveriges säkerhet.”

De skriver vidare att:

”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Denna bedömning kvarstår.”

Vad menas med Sveriges närområde?

Sveriges närområde omfattar Östersjöregionen samt inloppen till Östersjön, Västerhavet, Nordkalotten, Barents hav, Norska havet och de norra delarna av Nordatlanten.

SÄPO:s analys av Sveriges hotbild närmaste åren

I sin årsrapport 2018 som publicerades 14 mars 2019 listar SÄPO (Säkerhetspolisen) sju olika faktorer som gör att hotet mot Sverige har ökat den senaste tiden. Det är sju olika hoten mot Sverige de kommande åren är:

Nr 1

Säkerheten bland svenska myndigheter har inte den nivå man anser att de ska ha. Svenska myndigheter anses också vara mer sårbara nu än tidigare. Orsaken till det anges vara en allmän teknikutveckling som myndigheterna inte har hängt med i. Som jag kan utläsa av den byråkratiska skrivningen så innebär det också att de (stater och ”ideologiskt motiverade aktörer”) som vill hota Sverige har större möjligheter idag just p.g.a. denna teknikutveckling. Det finns alltså stater som vill hota Sverige. De stater som avses är Ryssland och Kina, se vidare längre ner.

Nr 2

Med hjälp av bl. a sociala medier är det lätt att bedriva propaganda och sprida s k fake news. SÄPO nämner också att eftersom internet är tillgängligt för alla så ökar risken för manipulation. Något jag personligen tycker är en intressant skrivning.

 Nr 3

Att USA har minskat sin makt i världsordningen och att andra länder vill flytta fram sina positioner är också en risk och kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet enligt SÄPO.

Nr 4

Ryssland nämns som ett hot eftersom de använder sig av både militär och icke-militära påverkansmedel. Ryssland sysslar med cyberspionage som anses som ett stort hot. Vi har ju också hört ministrar uttala sig om att Ryssland sprider fake news på social media genom att påstå att Sverige inte längre är ett säkert land.

Min personliga reflektion på dessa uttalanden från olika ministrar är förvåning! Sverige hade 2019: 257 antal bombningar och sprängningar samt ca 300 skjutningar på allmän plats och i bostadsområden. Som boende i Malmö där skjutningar och sprängningar är vardagliga händelser kan jag inte annat än förvånas över uttalanden att det skulle vara fake news att Sverige inte längre är ett säkert land.

Nr 5

Kina nämns också som ett allt starkare hot eftersom de håller på att bli en global supermakt. Kina sysslar också med cyberangrepp samt att de håller på med uppköp av företag. Något som anses påverka Sveriges säkerhet.

Nr 6

Terrorattacker från våldsbejakande islamister. Sverige har aldrig haft så många våldsbejakande islamister som nu. Vad har förstår är det också något som ökar. Hotbilden från den islamistiska våldsrörelsen tror jag inte behöver beskrivas mer.

SÄPO skriver också att just hotet från den våldsbejakande islamismen är det största hotet mot Sveriges säkerhet.

Nr 7

Radikalnationalistiska rörelser som inkluderar olika våldsbejakande rörelser är det sjunde hotet.

Vad är totalförsvaret och vad menas med totalförsvaret?

Totalförsvaret består av det vi dagligt tal kallar försvaret; alltså militären; Försvarsmakten, som är en egen myndighet och med en egen organisation. Sen ingår också det civila försvaret i totalförsvaret. Försvarsmakten beskriver vad totalförsvaret är väldigt tydligt:

Totalförsvaret består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar) och är den verksamhet som behövs i händelse av krig.”

Det är länsstyrelserna som ansvarar för det civila försvaret. Alltså som har det övergripande ansvaret för civilförsvaret. Men i civilförsvaret så ingår i princip alla myndigheter, kommuner och regioner. Alla är en del av civilförsvaret.

När nu totalförsvarsövningen sker 2020 så innebär det att allehanda myndigheter, organisationer, kommuner och regioner ingår i övningarna. Man skulle uttrycka det som att hela offentliga Sverige ingår plus ett antal frivilliga- och intresseorganisationer som t ex Röda Korset och Hemvärnet.

Du kan läsa mer om vilka frivilligorganisationerna är och vad dom gör här: frivilligutbildning.se

Det civila försvarets främsta uppgifter är att

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Hur är totalförsvarsövningen upplagd?

MSB säger på sin sida att:

”Övningen genomförs i en fiktiv situation där regeringen beslutat om höjd beredskap, totalförsvaret mobiliserats och Sverige utsätts för väpnat angrepp.

I totalförsvarsövningen kommer vi bland annat att öva och testa beslutskedjor på alla nivåer och hur samhällsaktörer ska samverka med varandra, för att samhällskritiska funktioner ska kunna fortsätta att fungera och Sverige stå emot ett väpnat angrepp. Vi prövar hur samhället ska prioritera resurser och fördela viktiga förnödenheter.”

Som du kan läsa kommer det verkligen bli en test av hur Sverige funkar i kris. Vem beslutar om vad? Hur kommer informationsvägarna att vara? Hur kan anställda vid olika myndigheter och organisationer lita på informationen som sprids? Hur väl rustade är de offentliga myndigheterna och organisationerna för ett samhälle i krig och hur är beredskapen för att kunna hantera oväntade situationer?

Jag tycker det är spännande och skulle gärna vara en fluga på väggen för att se hur våra myndighetspersoner och offentliganställda klarar att hantera ett väpnat angrepp på Sverige (nåja, fiktivt, men ändå 😊)

Den ultimata frågan är ju till syvende och sist:

”Vem i hela världen kan man lita på?”

Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker det är mycket bra och inte en dag för tidigt att Totalförsvaret gör en sådan här övning.