Vilken mat ska du bunkra upp hemma?

Det kommer inte att räcka med Mariekex och några burkar med Bullens pilsnerkorv, den saken är klar! Du behöver tänka lite längre än så. Därmed inte sagt att det är svårt och besvärligt att skaffa nödvändig krismat, här kommer exempel på några bra varor:

  • Pasta
  • Krossade tomater i tetra
  • Bönor i tetror (färdiga att äta)
  • Makrillfiléer på burk
  • Hårt bröd, kex
  • Havregryn
  • Kött och fiskkonserver (tonfisk, korv, skinka etc finns på burk)
  • Nötter, torkad frukt

Vilken mat ska man ha hemma?

Räkna med att du ska kunna klara dig själv under minst 7 dagar när krisen slår till. Butikerna kanske stänger, det kommer snabbt att bli slut på hyllorna. Sen är det inte heller säkert att butikerna kan ta emot betalning. Det är mycket i samhället som påverkas när krisen kommer.

Vatten är det viktigaste! Utan vatten klarar du dig inte länge, så se till att du har vatten hemma. Vid strömavbrott kan det gå snabbt att bli utan vatten. Det beror helt och hållet på var du bor.

Det är fullt möjligt att lagra vatten i åtminstone 6 månader om du förvarar det i absolut rena kärl och i mörker.

Det minsta du kan göra för att klara dig och din familj vid en kris är att se till att du har mat hemma som räcker åtminstone 7 dagar.

När du ska välja vilken mat du ska ha hemma för långtidsförvaring så ska du naturligtvis välja den mat som du äter och tycker om. Det är ingen idé att lagra något som du vet att familjen inte äter. Jag tycker t ex inte om bulgur eller gryner så självklart är det inte något som jag har hemma. Ris och pasta är det som gäller för mig. Du måste resonera på samma sätt. Välj det som du och familjen gillar!

Full frys – det räcker väl?

Att ha frysen full av mat kanske känns som en trygghet. Och det kan det absolut vara, under förutsättning att strömmen fungerar. Blir det strömavbrott kan det du har i frysen vara till hjälp några dagar men mycket av maten kommer att bli förstörd. Betänk att vid strömavbrott kan du inte heller laga upp maten som tinat.

Det är även viktigt att du har mat som kan förhöja humöret. Nötter, torkad frukt, choklad är sånt som både ger en energikick och även kan göra att man ser på situationen lite ljusare. Det är viktigt att man håller humöret när vardagen vänds upp och ner. Man klarar krisen lättare då.

Hur mycket går åt?

Livsmedelsverket har gjort en bra guide som du kan använda som riktlinje när du vill veta hur mycket det går åt av olika livsmedel. Dessutom har de gjort en matsedel för en vecka. Den tycker jag är ett väldigt bra hjälpmedel. Genom att studera matsedeln får du en uppfattning om vilken typ av måltider du kan göra. Men jag fick också idéer på hur jag kan förändra och byta ut vissa grejer. Här som vid alla annan matlagning gäller det att ha bra fantasi 😊.

Livsmedel vid kris
Livsmedel vid kris
Matsedel vid kris
Matsedel vid kris

Hur mycket väger det?

För att få en uppfattning om hur mycket mat man behöver lagra hemma gjorde jag en sammanställning av mängden på de olika matvarorna som behövs enligt Livsmedelsverket. Som du ser i tabellen går det åt ca 7 kg/person och vecka. I det är inte olja, kaffe, te, socker, påssoppor, mjölkpulver eller kryddor inräknade.

Mängd krismat/person/vecka
Mängd krismat/person/vecka

Att 100 gram choklad skulle räcka till mig under 7 dagar är definitivt i underkant! I alla fall om det handlar om en krissituation. Här lägger jag till några chokladkakor i mitt krislager.

Det drar snabbt iväg och det handlar om rätt mycket mat som går åt under en vecka för en familj på 4 personer. Man kommer lätt upp i 30 kg även om 2 personer i hushållet är barn som äter mindre än vuxna.

Har du tonåriga pojkar i familjen? Ja måste du lägga till mer mat. De brukar ju äta som hästar under några år i tonåren.

Hur stor plats tar maten man lagrar?

Hur stor plats tar ca 30 kg mat? Det är ungefär den mängden du får räkna med går åt till en familj på 4 personer under 1 vecka.

Det kommer inte att rymmas i någon liten plastlåda på 50 liter, den saken är klar!

Många bor idag i mindre lägenheter. Nyproduktion av lägenheter präglas fram för allt av att det ska vara kvadratsmat. Kvadratsmart är ett kodord för att det finns minimalt med förvaringsutrymmen i lägenheten. Lite garderober, små kök med väldigt lite skåp, ingen klädkammare etc. Överhuvudtaget så är lägenheterna extremt små och därmed är det svårt att få in förvaring.

Jag var själv spekulant på en nybyggd lägenhet men backade när jag såg att det inte fanns någon förvaring. Den enda förvaringen var något som kallades klädkammare. Ett utrymme på 1,3 kvadratmeter. Det fanns inga garderober i sovrummet och skulle jag sätta in garderober så skulle det innebära att sängen inte fick plats. Det fanns heller inga förråd i källaren eller på vinden. Helt vansinnigt opraktiskt och extremt svårt att bo i sådana lägenheter.

Bor du i villa eller har en äldre lägenhet är förvaringsutrymmena bättre. Du kommer definitivt att behöva lagra på annan plats är i ditt kök. I förråd eller garderober kan du ha täta och mörka lådor där du förvarar livsmedel. Att hitta smarta förvaringsplatser är något du behöver göra om du inte bor tillräckligt stort. Det finns sängramar med bra förvaring under sängen till exempel.

Mat med obegränsad hållbarhet

Det finns faktiskt livsmedel som har nästintill obegränsad hållbarhet:

  • Honung – i glasburkar eftersom plast blir skört med tiden
  • Socker
  • Salt
  • Vitt ris – råris har feta skal som minskar hållbarheten
  • Soja
  • Popcorn – vanliga opoppade kärnor
  • Vinäger
  • Torkade bönor och linser – håller 8-10 år, använd mylarpåsar och de håller i 30 år.
  • Mjöl och pasta
  • Buljongtärningar och kryddor
  • Knäckebröd

Mycket av den här maten har ett bäst-före datum men om man förvarar det torrt, mörkt och svalt är hållbarheten väldigt mycket längre än vad som anges på förpackningen.

När det gäller mjöl, pasta, buljongtärningar, torkade bönor och linser gäller att se till att inte syre kommer in. För att vara på den säkra sidan så att inte skadedjur eller trasiga förpackningar gör att maten förstörs är mylarpåsar ett jättebra alternativ. Läs mer om mylarpåsar längre ner.

Hur ska man lagra på bästa sätt?

Att ha ett litet lager av pasta, ris, krossade tomater i det vanliga skafferiet bör kunna fungera om du inte bor exceptionellt trångt. Istället för bara ett paket av pasta eller ris, se till att ha åtminstone 3-4 förpackningar av dem. Tetror med bönor, krossade tomater kan du stapla lite här och där. I varje utrymme där det finns några centimetrar kvar; peta in en tetra eller två!

Allt beror ju på hur stort utrymme du har. Men om du inte får plats med de 30 kilona (4-personers familj) får du helt enkelt sätta samman lagret enligt listan och packa det i lämpliga lådor. Inomhus fungerar plastlådor med lock även om plåtlådor är det bästa. Se bara till att plastlådorna INTE är genomskinliga, utan är mörka och har tättslutande lock.

Det är i sådana lägen man måste vara kreativ och försöka nyttja varje millimeter. Ett sätt är att skaffa en sängstomme som innehåller förvaring under sängen.

Om du lagrar i kalla förråd så måste du packa ner maten i plåtlådor för att undvika att skadedjur som råttor och möss får vittring och kan ta sig in. Det gäller speciellt i utrymmen där du inte regelbundet vistas.

Jag har egen erfarenhet av ett kallförråd som jag under flera år gick in i några gånger i veckan. Sen var det en period av flera månader (vintertid) som jag inte besökte förrådet. Jag kan säga att det var ingen upplyftande syn som mötte mig efter 6–7 månader, när ingen hade varit inne i förrådet. Råttorna hade orsakat stor skadegörelse på det mesta. Gnagt sig igenom de mest (som jag trodde) tättförslutna och säkra lådorna. Där lärde jag mig en läxa som är onödig för andra att uppleva. Plåt och absolut täta lock är det som gäller. I mitt gamla kallförråd hade jag inte några lådor av plåt.

Svala, torra och mörka utrymmen är det bästa. Har du en torr källare så är det perfekt, annars kanske vinden kan vara ett alternativ.

Hur lång är hållbarheten?

I genomsnitt är hållbarheten på tetror och konserver satta till ca 2 år. Torrt bröd, kex och dylikt håller längre, ca 5 år. Men en del har längre hållbarhet. Flera livsmedel håller längre än bäst-före datum. En tumregel är att lukta och smaka lite försiktigt på innehållet.

Omsätta lagret

Eftersom mycket av maten endast håller i några år, måste du omsätta den. Dvs, äta upp den och köpa nytt. Har du utrymme i ditt kök eller i ditt hem så är det relativt enkelt. När du köper ny pasta, ris, konserver och tetror så sätter du den nyinköpta längst in i skafferiet och låter de ”gamla” förpackningarna stå längst fram.

Ta också för vana att kolla utgångsdatum på den maten du har hemma och som du köper in. Genom att göra en sådan enkel grej så programmerar du in i din hjärna att hålla koll på utgångsdatum. Det är ett mycket enkelt knep. Tar inte mycket tid, kräver inte heller mycket energi att träna in den vanan. I bakhuvudet har du sen:

 ”Hm, få se nu… vad är det som håller på att gå ut? Bäst att kolla och använda upp innan det blir för gammalt.”

Du kommer att tacka dig själv för att du har etablerat den vanan den dagen krisen står för dörren.

Långtidsförvara mat

Mörkt, torrt och svalt är det som gäller för i princip all mat. Det är när fukt, ljus, värme och syre kommer in som maten förstörs. Det ultimata förrådet är svårt att hitta i vårt moderna samhälle. Jordkällare är sällsynta och ofta är det för varmt för livsmedel i de vanliga förråd som finns inne i bostäderna.

Vindar kan vara ett bra alternativ. Där är det ofta svalt, mörkt och torrt.

Man kan lagra i glasburkar med lock. På så sätt är maten säkrad från möss och skadedjur. Problemet är ju som jag sagt tidigare, lagerutrymmet. Jag läste om någon som hällde en matsked salt i sitt ris som han förvarade i glasburkar med lock. Väldigt smart eftersom salt är ju konserverande.

PET-flaskor är också ett bra alternativ att förvara ris och bönor i. Lägg sen flaskorna i en gammal frysbox (som inte är inkopplad) så har du plåtskåpet ordnat.

Konservera själv?

Förr i tiden var det vanligt att man kokade in och konserverande allehanda mat själv. Jag kommer själv ihåg glasburkarna där den konserverade maten förvarades. Det går i princip att konservera allt; kött, fisk och grönt på egen hand. Det som ska sägas att det är en egen liten vetenskap i sig.

Jag kommer senare att skriva artiklar om hur man konserverar och torkar mat. Fortsättning följer…

Torka mat?

Det är en uråldrig teknik som har använts hur länge som helst!. Jag som kommer uppifrån norra Sverige är van vid torkat renkött. Det går naturligtvis bra att torka annat kött också. Saltat och torkat kött är en delikatess i mina ögon.

Svamp är perfekt att torka. Det är lätt att lagra och lätt att använda när man behöver. Bara hälla på lite vatten och låta det stå några timmar. Sen har du en perfekt bas till soppor och såser.

Vakuumförpacka maten

Att vackuumförpacka livsmedel som mjöl, torra bönor, gryn och pasta etc ökar hållbarheten. Ju torrare livsmedel desto lättare att lagra. Det är fettet som härsknar och gör maten dålig. Fettet och syre. Med vacuumförpackning ökar livslängden. Men det finns ändå risk för att syre kommer in i påsen och det är syret som gör att hållbarheten minskar.

Om du vacuumförpackar maten du fryser in så ökar hållbarheten avsevärt. Dessutom tar det mindre plats. Det som avgör hållbarheten även i frysen är hur fet maten är. Ju fetare mat, desto kortare hållbarhet även i frysen. Vakuumförpackar du t ex fisk ökar hållbarheten från ca 6 månader till 2 år. En avsevärd skillnad med andra ord.

Det finns bra apparater på marknaden för hemmabruk för vacuumförpackning. Prislägena varierar från ca 600 kr till 2000 kr.

Men trots att man vacuumförpackar så finns det ändå syre kvar som minskar hållbarheten. Ett sätt att öka hållbarheten är att använda sig av s k mylarpåsar.

Vad är mylarpåsar?

Det finns flera fabrikanter av dessa påsar, varav en av de vanligaste är Mylar. Det är av den anledningen som man brukar säga ”mylarpåsar” när man menar de här extra starka påsarna som är perfekta att långtidslagra vissa livsmedel i. Eftersom påsarna består av tre lager, inre delen är av livsmedelsgodkänd plast och utanpå det aluminium, det yttersta lagret är en variant av plasten i PET-flaskor. Det innebär att påsarna blir extremt starka och kan stå emot vassa saker. Påsen skyddar mot syre, ljus, lukt, bakterier och skadedjur.

Dessa påsar har en zip-förslutning men en sak kvarstår och det är luften i påsarna. Nu finns det syreätare som kan ta hand om den saken på ett smidigt sätt.

Vad är syreätare?

Syreätare är små påsar som består av järnfilsspån och aktivt kol. De är helt giftfria och påverkar alltså inte maten. Så här skriver en leverantör om syreätare:

Syre-absorbenter (även kallad syreätare) förbrukar syre på kemiskt väg. De små pappomslutna påsarna innehåller 80% järnfilsspån och 20% aktivt kol. Så fort en påse exponeras för luft påbörjas bindningen. Järnet rostar och den processen förbrukar syret. Sker detta i en liten, sluten lufttät miljö så kommer allt syre att förbrukas. Detta tar ett par timmar. Känner du på påsen där syreabsorbenten ligger kommer du känna att det blir varmt.

Är mylarpåsar dyra?

Det kostar en del men om vill du bygga upp ett lager av livsmedel som håller över tid så är det självklart en bra investering. En leverantör har ett startpaket som kostar strax under tusenlappen. Kitet innehåller påsar, syreätare, instruktioner, handlingslista etc. Kitet räcker till att förvara de torrvaror en familj på 4 personer behöver under 30 dagar.

Hur använder man mylarpåsar?

Du häller det du ska förvara; bönor, ris etc i påsarna, lägger i en eller två syreätare i påsen. Försluter påsen dels med zip-förslutningen men du ska även svetsa ihop påsen. Det gör du enklast med antingen en plattång om du har det. Ett vanligt strykjärn fungerar också utmärkt.

Det gäller att jobba snabbt eftersom syreätarna börjar ”jobba” så fort de kommer i kontakt med luften. Av den anledningen bör du ha förberett det du ska förvara i malpåsarna.

Ta fram maten, skriv på påsarna vad de innehåller samt datum. Gör detta innan du börjar fylla upp påsarna. Det är också bättre att använda de mindre påsarna istället för de större. När du sen öppnar mylarpåsen för att använda innehållet kommer innehållet i kontakt med luften och ”förstörelseprocessen” av maten börjar. Hellre flera mindre påsar än en stor alltså!

Hållbarhet i mylarpåsar kontra vanligt vacuumförpackade

Generellt är det så att ju varmare, desto kortare hållbarhetstid. Du vet; torrt, mörkt och svalt är generaltipset vid all förvaring av mat. Samma leverantör som ovan beskrev vad syreätare är skriver så här om hållbarhet av livsmedel.

En lägre temperatur kan dock förlänga tiderna nedan avsevärt. Varje 5,6 grader lägre temperatur dubbleras lagringstiden.

En produkt som klarar:
10 år i 21 grader kan alltså klara
20 år vid 15 grader
30 år vid 10 grader och
40 år vid 4 grader.

Enligt en leverantör av mylarpåsar är det här skillnaden i hållbarhet.

Vegetarian eller vegan?

Är man vegetarian eller vegan måste man ju byta ut kött- och fiskproteiner till växtbaserat protein. Det här måste man som vegetarian själv ha koll på. Protein är ju ett livsnödvändigt livsmedel och det gäller att se till att man får i sig tillräckligt. Jag utgår från att du som är vegetarian eller vegan har koll på vad som fungerar och som är bra mat.

Frystorkad mat finns även för de som är vegetarianer eller veganer.

Är frystorkad mat ett alternativ?

Det finns ju frystorkad mat också som ett alternativ. I regel använder man frystorkad mat när man är ute i naturen på fjällvandringar och dylikt. Men självklart kan man använda frystorkad mat också vid krislägen.

Frystorkad mat har ofta en extrem lång hållbarhetstid – vissa frystorkade rätter håller 25 år och längre. I regel ligger livslängden på ca 5 år. För den som verkligen vill säkra maten för framtiden och göra det enkelt för sig, är frystorkat ett alternativ. En kostsamt alternativ, men onekligen smidigt och enkelt.

Vad kostar frystorkad mat?

Frystorkad mat finns både i portionsförpackningar och i större burkar som brukar innehålla 6-8 portioner. Självklart är portionsförpackningar dyrare, en portion kostar ca 80–90 kr vilket innebär att för de flesta är enbart frystorkad mat inget alternativ att bygga upp sitt krisförråd av mat med. Väljer du större förpackningar så kommer du ned till en kostnad på 60-70 kr/portion.

Det som är bra med frystorkad är att det finns förpackningar som du bara häller i vatten i, väntar en stund och sen är maten klar att äta.

Hur bygger man upp ett lager?

Precis som med allt annat så gör man det ett steg i taget, eller ett paket pasta i taget. Börja med att köpa lite extra av stapelvaror när det är extrapriser. Ta 3 betala för 2 är det perfekta tillfället att börja bygga sitt krisförråd.

Sen kan man ju vara mer strategisk och medvetet börja bygga upp sitt lager. Det finns många bra sidor om hur man bygger upp sina förråd.

Det viktigaste är att du börjar! En tetra i taget, eller ett paket pasta i taget!

Lycka till!

Relaterade inlägg

Inget vatten i kranen?

Hur renar man vatten på egen hand?